Man vet inte vad man ska säga när någon försvunnit för alltid. Oåterkalleligt borta. Även om det inte är en av mina nära vänner så är det en person jag träffat många gånger och haft flera bra samtal med. En person i periferin som betyder mycket för några som betyder mycket för mig. Det gör att det kommer nära, att det skakar om också min verklighet. Detta kan alltså hända? Det har hänt? Jag väntar i luren på att min vän ska säga att det var ett konstigt skämt, att personen i själva verket bara ligger på sjukhus, inte att han är borta för alltid. Det är för absurt och hemskt, det betyder att detta kan hända vem som helst, hur som helst, när som helst och det är för svårt att tänka på, att ens försöka greppa. Jag blir stum och tårögd. Vill verkligen bara att det inte ska vara sant.

Jag kände inte dig bra men jag vet att det var för tidigt för dig. Jag vet att du hade allt framför dig. Dina studier var just avklarade och du var på väg ut i yrkeslivet för att göra nya upptäckter och använda din kunskap. Detta känns fel men jag hoppas och tror att du flyger fri där du är med kraft under dina vingar som bär dig högt över de högsta önskningar och drömmar du hade här.




Kommentera

Publiceras ej