Snart...

Det är lördag, det är helg och jag försöker slappna av. Men inom mig finns en retlighet. Den finns i min kropp som känns svullen och stor. Jag försöker att tänka att jag är på gång, att jag håller på att skaffa mig sundare vanor, att jag kommer att bli smalare och trivas bättre med min kropp. Att även om jag inte blir smal-smal så kommer jag att känna skillnaden och må bättre. Jag kommer få på mig jeansen och ha tighta kjolar utan att se gravid utl Jag kommer inte känns mig som en flodhäst på löpbandet bredvid tjejen som har pinnsmala armar och ben. Jag kommer känna mig större och starkare som en med former, som en som har bredare axlar och inte den smalaste midjan. Men jag kommer känna att jag gjort det jag kan för att trivas med mig som jag är. För att tycka att min kropp är okej. Jag kommer inte ständigt att önska mig en annan känsla när jag ser mig i spegelt. Jag kommer inte att vara rädd för provrum eller för att inte hitta något som funkar att ha på sig. Jeansen kommer inte sitta så hårt att jag får röda märken på magen och så att de blildas stora ringar över jeanslinningenl.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0