Prövningar på resande fot
De senaste dagarna har varit riktigt tuffa. Jag rekommenderar ingen att göra en längre, obekväm resa medan man går på X-travaganza intensiv helfart. Jag åkte till Finland med tåg, båt, buss och bil. Det var väldigt mysigt när jag väl var framme hos mina underbara och förstående vänner; vi gick långa promenader och badade äkta, finländsk vedeldad bastu! Men jag drabbades tyvärr av en del yrselanfall under de dagar jag var där, speceillt efter bastun! Det är svårt at få i sig tillräckligt att dricka på resande fot vilket säkert inverkade en del även om jag försökte dricka mycket när jag väl var framme. På väg tillbaka var det nog jobbigaste hittills. Jag hade en massa hungerskänslor och fantiserade om mat när jag skulle somna! Allt bärande och bytande och hittande till båtar och bussar kräver tydligen betydligt mer energi än när man har sina trygga rutiner hemma.
1. Jag smsade en av mina fantastiska vänner som vet vad jag håller på med och vad jag vill uppnå. Jag fick ett underbart uppmuntrande och peppande sms tillbaka som jag tog fram och läste flera gånger.
2. Det andra jag gjorde i min båthytt på Viking line (där det låg Marianne kolor framme som jag stoppade i väskan för att ge syrran när jag kommer hem) var att lyssna på två pass med mental träning. Jag tvingade på så sätt undan de jobbiga tankarna genom att fokusera på målet. Målet, målet, målet!! Jag tänkte mig själv som en sprinter som inte hade så långt kvar till mållinjen. Om jag nu, när jag kommit så här långt skulle välja att köpa en bulle eller nåt skulle det vara som att stupa när jag nästan var framme vid mållinjen. Då skulle jag aldrig få uppleva segerkänslan jag kämpat mot hela den här tiden.
3. Därefter ställde jag mig en massa frågor som jag för tillfället glömt svaren på: Vad vill jag med detta? Varför håller jag på med detta? Vad är mitt mål och varför är det så viktigt för mig att uppnå det?
4. Till sist började jag peppa mig själv - och det funkade faktiskt! Jag tvingade bort de negativa "tycka-synd-om-mig-själv-tankarna" och ersatte dem med en massa postitiva boostande tankar om hur stark och fantastisk och superbra jag är som klarat detta så långt och hur jag kommer att klara det hela vägen fram.
Så hur klarade jag det utan att fuska?
1. Jag smsade en av mina fantastiska vänner som vet vad jag håller på med och vad jag vill uppnå. Jag fick ett underbart uppmuntrande och peppande sms tillbaka som jag tog fram och läste flera gånger.
2. Det andra jag gjorde i min båthytt på Viking line (där det låg Marianne kolor framme som jag stoppade i väskan för att ge syrran när jag kommer hem) var att lyssna på två pass med mental träning. Jag tvingade på så sätt undan de jobbiga tankarna genom att fokusera på målet. Målet, målet, målet!! Jag tänkte mig själv som en sprinter som inte hade så långt kvar till mållinjen. Om jag nu, när jag kommit så här långt skulle välja att köpa en bulle eller nåt skulle det vara som att stupa när jag nästan var framme vid mållinjen. Då skulle jag aldrig få uppleva segerkänslan jag kämpat mot hela den här tiden.
3. Därefter ställde jag mig en massa frågor som jag för tillfället glömt svaren på: Vad vill jag med detta? Varför håller jag på med detta? Vad är mitt mål och varför är det så viktigt för mig att uppnå det?
4. Till sist började jag peppa mig själv - och det funkade faktiskt! Jag tvingade bort de negativa "tycka-synd-om-mig-själv-tankarna" och ersatte dem med en massa postitiva boostande tankar om hur stark och fantastisk och superbra jag är som klarat detta så långt och hur jag kommer att klara det hela vägen fram.
Kommentarer
Postat av: Micke Montana
Jaaa, heja dig, du är duktig! Bara kämpa på!
Trackback
