Mckey Rourke och jag satt i en kyrkbänk på någon form av Midnattsmässa. Han va gaska sliten men ändå rätt attraktiv, ungefär som han var i Bar Fly. Han flirtade rätt friskt och eftersom han är lite oemotståndlig så började vi hångla. Han smakade öl, rök och whiskey men det var okej ändå. Vi bestämde oss för att gå vidare till någon halvsunkig bar han kände till.

I nästa stund var jag och C och shoppade i ett gigantiskt köpcentrum. Jag gick in i en liten butik och kassörskan sa att jag såg väldigt gammal och sliten ut. Jag tittade i en spegel och såg att det stämde. Jag blev illa till mods och försvarade mig med att jag inte sminkat mig den dagen.

Jag gick ut och letade upp C som satt sig på en bänk med alla sina påsar och var kvittrande glad. Hon var även väldigt piffig och fräsch. Jag frågade henne om jag såg så gammal ut men hon bara kvittrade på om annat.

Tolkning: jag lider av en förträngd åldersnoja. Valde Mickey Rourke eftersom han är en äldre man som jag likväl anser attraktiv och för att bekräfta min egen ungdom. I nästa sekvens tvingades jag att konfontera mitt åldrande och mina känsor av ångest kring det som jag i vaket tillstånd inte vill ekänna.