Låt den Rätte komma in (2008)

Regi: Tomas Alfredsson

Bok och manus: John Ajvide Lindqvist

Blev helt betagen av denna 70-talsnostalgiska film som utspelar sig i en snötäckt Stockholmsförort nära Vällingby. Det var småsaker som fångade mig. Den mystiska lilla vampyrflickan Eli framför allt, med sitt visa och dröjande ansiktsuttryck, de stora ögonen och hur hennes mage kurrar när hon behöver blod. När en vänskap uppstår mellan henne och den ensamma och utsatta pojken Oskar får de båda något att leva för. Det är som en första kärlekshistoria om än på ett mycket oskyldigt plan. Filmen är full av udda och intressanta karaktärer som bor i området. Suputerna som hänger på den lokala puben och kattmannen med sina 70 katter känns trovärdiga.

Som de flesta bra skräckfilmer och rysare har även denna lyckats med att vid rätt tillfälle ta fram komiken genom karaktärer och händelser vilket lättar upp, ger kontrast och hindrar berättandet från att bli för mörkt. Den struttiga gympaläraren med öststatsbrytning är ett exempel på detta liksom småpojkarna som ska kissa i snön och inte minst Oskars sätt att ta in vatten i munnen när han simmar vilket gör att han ser lätt efterbliven ut.

Jag har länge funderat på vilken typ av vampyrer i film jag gillar bäst. Måste säga att Eli nog är favoriten hittills. Hon känns äkta.





Eli på nattligt besök hos Oskar


Och en sak til..fortsätter det så här inom svensk film så är vi snart ikapp danskarna!

5 kommentarer

Televinken

09 Dec 2008 02:32

Helt underbar film! Jag tycker det var så bra att alla små saker så som smörpaket och liknande verkligen var de gamla förpackningarna och det är sånt som gör att det känns "äkta".

MissLina

09 Dec 2008 09:19

Oj! Men detta inlägget var inte färdigt alls! Skulle arbeta mer med det men råkade tydligen publicera ändå. hehe. Men visst är det som du säger, även polisbilarna.

J. Nystrom

09 Dec 2008 18:30

Det var en liiite kort recension. Btw, vad hände med Jennifer och Angelina-inlägget? De ligger kvar min reader, men här var det rätt tomt.



Själv tyckte jag att filmen var snygg och välgenomförd, men att det mer känns som en illustration till boken. Mycket av historiens djup försvann, men den är ju helt klart sevärd om man har läst boken.

MissLina

10 Dec 2008 12:20

Haha jag vet! Det är inget färdigt inlägg, jag har varit för ouppmärksam för att ta bort det. Jag ska skriva en betydligt mer uttömmande recension.



När det gäller Angelina och Jennifer så fick jag dåligt samvete och tyckte det kändes ytligt och meningslöst (skapade ju en kategori som jag kallar just ytligt och meningslöst iofs). Men jag ska nog återge det, kanske..

Sanna Tider

10 Dec 2008 14:22

Vilken tur att jag hann läsa det inlägget innan du tog bort det- det är kul med ytliga och meningslösa inlägg med :-)Man måste ju inte vara superintelligent och seriös och intressant hela tiden... hehe...



Ser dock fram emot din recension av filmen. Har själv sett den och gillade den mycket. Såg den med en dejt- mannen som absolut inte ville kalla det dejt och som rusade hem efteråt och ringde mig 2-3 gånger på kvällen och ville "umgås"... via telefon alltså... inte IRL. Undra om det var filmens fel...? ;-)

Kommentera

Publiceras ej